Där himlen möter havet

Gårdagen var som att koka fond på den Skånska sommarsjälen. Jag lyckades ganska omedvetet reducera ner det som ÄR Skånsk sommar genom att först koka allt varsamt och länge och sedan sila allt genom ett finmaskigt nät beståendes av ett fantastiskt humör. Det som sen återstod var 12 timmar 100% Skåne.
Min dag innehöll allt från böljande åkerlandskap och grusiga alléer, öl, svettiga tanter, scouter, Bruno Maglis för 5kr, danska män med Legolas-look och läderartad hy och vaxade bringor till vetskapen om att det på Richards Hoberts korsvirkesgård utanför Kivik (som han fantastiskt nog har döpt till Himlahav) finns ett oinrett loft med endast en stor säng i mitten. Runtom sängen finns det massor av sterarinljus (jag är lite orolig över brandrisken!) i olika storlekar, och som grädde på moset dinglar det två grova kedjor från taket ovanför sängen med tillhörande handfängelse. Österlen har aldrig varit en större kliché, och jag älskar det.