Jag börjar bli gammal. Och jag gillar det. Jag är inte den som kissar ut från balkongen på partyt längre. Tack o lov. Det gör andra så mycket bättre. Jag tror att mitt åldrande bland annat visar sig genom vad jag uppskattar och värdesätter. Som för exempel: att jag precis har skaffat en riktigt nice svart cashmere-poncho och stora svarta solglasögon och mjuka ullsockar inför en stundande lång flygresa.
En annan mindre bra detalj med att jag åldras är att jag kan vara något vobblig när det kommer till spontalval. Igår när jag inte visste vad jag skulle köpa i Malmborgs delikatessdisk så slog jag till på 4hg grönpepparpaté. Vad göra man med en sådan? Jag har varken minihund eller syltlök hemma.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Grönpepparpaté = äkta pensionär. Äkta pensionär = fabby! (Så länge man är någotsånär kontinent, I guess.)
Jo, kanske. Jag hoppas verkligen att jag drar mer mot den kontinentala och inte åt den typen som äter gammal fallfrukt. Hugha!
Ha ha! Jag är faktiskt varken kontinent eller kontinental! Inkontinental kan man säga. Om ni ursäktar.
Tycker om dig iallfall. Du kommer undan.
Post a Comment