Så, hur MÅR DU egentligen? Så stod det i ett mail en fin vän skickade till mig i morse. Och hela dagen har jag gått och känt efter hur jag mår. Egentligen.
Jag har nog aldrig varit deprimerad. Någon gång när jag trodde att jag var det så skrattade min bästa vän åt mig. "-DU mår inte dåligt, tror inte du kan göra det" Jag tror nästan det är sant. Och tro nu inte jag är en crazy jävel som har byggt någon "jag är go' och glad"-fasad.
Men för att lösa detta (min brist på ångest) har jag en lösning. En lösning som jag omedvetet fixat, en sits som jag försätter mig i. Om och om igen. Sitsen ger mig en tjock, trögflytande och stressad ångest. Och det som ger mig ångest är mitt jobb. Som jag älskar. (inte mitt extraknäck jag skrivit om förr, det glömmer jag lika fort som kl blir 17.) Det enda sättet är att bli kvitt mitt illamående är att genomföra jobbet, så bra som möjligt. Och när jag lyckas, för det gör jag oftast, blir jag dubbelt så glad som innan. Så otroligt intelligent mitt undermedvetna är som löser problemen till mig! Nä, nu måste jag sluta skriva. Håller på att jobba. (läs: jag har feteångest)
P.s. kompis!, du som mailade, jag svarar snart på ditt mail, eller ännu bättre: jag ringer!
No comments:
Post a Comment