Välkommen till Malmö

Det roligaste med Malmö är att här överträffar verkligheten klyschorna. Det måste väll ändå vara humor på hög nivå? (Malmöflickorna! "En rytmisk dansgymastikskola med mycket bollar") Om man målar upp ett typiskt Malmö-scenario eller stämning så är verkligheten alltid ännu mer klichéartat än klichén.
Som idag när jag skulle äta frukost på Simrishamnsgatan 3. Av tidigare erfarenheter så valde jag bort att ha strumbyxor på mig när jag gick dit, för deras pinnstolar är så flisiga att mina Wolfords ser döden efter 5 minuter. Jag kände mig rutinerad när jag sprungit hemmifrån i all hast med lite tovigt hår (det är viktigt att smälta in i sitt sammanhang) och något mysigt på mig. Jag kunde tyvärr inte äta något för de hade bara sin populära frukostbuffé (tänk en brietårta, hur passande är det innan kl 15.00?) och inte sitt ordinare sortiment. Mitt kaffe fick jag i en klotrund keramikkopp med lite abstrakt lasyr på, komplett med en flisig kant. Var nära att hojta till och be killen i kassan om ett glas, en vas eller vad som helst istället, men kom på att nu får jag ta seden dit jag kommer. Naturligtvis var någon från The Ark där, någon med dreads och någon som var barfota (Tänker ofta på de som är barfota i Malmö, i Stockholm hade de blivit arresterade, här är det vardagsmat). Några spelade spel.
Malmö, I Love you.