Halvlek

Utvärdering av några av Sommarpratarna i P1.

Camilla Läckberg:
Helt ok! Lite söt ostadig röst, förklarade mest hur hårt hon jobbat. Dock lite deppig, men vem är inte det.
Rigmor Gustavsson:
Jag stängde av direkt när hon inledde med "-Jag hade kunnat presentera mig som jazzsångerska, men jag vill presentera mig som människa" Hennes röst var kristen och jag kunde höra hennes korvläppar. Usch. Jag som hade hoppats på lite sköna anekdoter om rökiga jazzklubbar, förstod direkt att det inte skulle bli något med det.
Magdalena Graaf:
Perfekt, hon var precis som jag önskat. Hon var som en svennesmart bullmamma från valfri större småstad. Valde precis de låtarna som man kan förvänta sig, typ när hon berättade om hur kämpigt något har varit spelades Survivor med Destiny's Child.
Martin Kellerman:
Han gjorde mig besviken. Seg röst att lyssna på, motsatsen till en röst i natten. Vet inte hur jag ska förklara, men han är killen som surar när andra har roligt. Sen dagen efter inser han hur kiddish han var kvällen före och gör en pricksäker serie av det. Väldigt osexigt. Fast Rocky är guld.
Peter Martinson:
Lyssnade mest för att han var dvärg.(Oj, sa jag det högt?) Kände med honom när han berättade hur han trillande ner i en frysbox på ICA, men inte tillräckligt för att lyssna klart.

Sist av alla pratar Lena Endre. Vad jag längtar!

The dog days

Det mest exotiska i mitt liv just nu är att det är rötmånad. Smaka på ordet och dess innebörd. Rötmånad. Så medeltida att det förslår. Det gör ju inte saken sämre att rötmånaden inleds i slutet av fruntimmersveckan(!)(d.v.s. något av datumen 22, 23 eller 24 juli.) Rötmånad, allt ruttnar typ på en dag och det känns som att slutet är nära. Man hittar nästan larver i diskhon. Medeltiden here we come.

Service seems to be the hardest word

Jag älskar god service. Kan inte förstå hur denna bristvara kan vara så underskattad i Sverige. Att folk inte förstår vikten av det. På sistone har det verkligen slagit mig hur underbart det är att att bli proffsigt bemött, den kan också vara så att jag börjar bli tant. Men strunt i det, ge mig bra service och jag ger dig mitt hjärta.

Basnoter

Min parfym är den godaste jag vet. Slutar den tillverkas så vet jag fan inte vad jag ska göra. Den luktar lite som att någon har spillt lite fatöl över varm hud. Och det luktar godare än ni tror. Kanske därför killar brukar säga att jag luktar gott? Jag luktar bärs och det gillar boysen! Har haft samma parfym länge nu. För att beskriva hur länge kan jag avsöja att parfymen före min nuvarande var Samba, den blå. Samba Samba Samba, vilka minnen! Ibland när jag är på Åhléns kan jag inte låta bli att lukta på den bara för att få känna känslan hur det var att gå på teenydisco, och hur Johan S och jag dansade tryckare till Shakespear's Sisters "Stay". När jag känner Samba är jag där på en tiondels sekund igen. Vilka är kidsen som köper Samba idag? Den måste vara den mest ocoola parfymen? Hade jag varit 15 idag hade jag nog köpt..typ någon retlig antidoft från Comme des Garcons. Eller så hade jag varit lillgammal och köpt något gurkaktigt och mesigt som Elisabeth Ardens Green Tea. Skäms när jag tänker på mig själv som teenager.

Där måsarna skrattar sig hesa

Är i Malmö och utanför mitt fönster är det måsskrik och nere på gatan kör en gatuspolningsbil. Underbart! Så Amerikansk hamnstad. Förresten, häromdagen flög en mås in i mig. Det var inte lika lovely. Men strunt i det nu, jag älskar måsar.

?!

Det finns små saker i min vardag som verkligen är mystiska. Idag när jag skulle lägga in ett nummer i telefonboken i mobilen ser jag ett ensamt förnamn som jag verkligen inte kan koppla. Kollar upp vem numret går till på min favvosite hitta.se. Vem är detta och varför har jag numret i min telefonbok? Googlar samma person och får upp en bild på personen. Absolut ingen jag känner eller känner igen. Jag funderar på att ringa och fråga om vi känner varandra, men det kanske skulle vara överdrivet?!

Say goodbye to my little friend

Häromdagen tänkte jag att jag skulle köpa nya batterier till min unicorn-hornsformade dildo (eller kanske är den mer som en spirello?!) som jag inte använt på ett bra tag. Men när de nya batterierna var på plats visade det sig att den oengagerade nonchalanta saken gått sönder. Retligt. Som den eko och miljömedvetna medborgare jag är funderar jag såklart på vad jag ska göra med den nu. Att reklamera dildon är uteslutet. Jag tror jag kommer att lägga den i holken på innegården där man lägger batterier och uttjänta apparater. En kompis föreslog att jag skulle åka till en återvinnigscentral och veva ner rutan på min bil och vifta med dildon och på bredaste skånka hojta "-vaur kastarr jaug den härra?" Men det vore kanske lite väl magstarkt. Någon måtta får det allt vara.

Baby, You can drive my car

Mitt favoritord just nu måste vara "tjejkörd". Att det är ett ett begrepp. Otroligt roligt!

-Fore!

Söndag+Skåne+Sol=Loppis! Jag fyndade två saker jag verkligen behövde. Den ena saken var en låda full av små funktionsdugliga handgranater.
I morgon ska jag starta veckan med att ställa mig med en stor flaska San Pellegrino (hört att det ska bli sunny i morgon också) utanför xxx-köpcenter. Sen ska jag dra ut sprint efter sprint och sikta och kasta tjejkast varje gång det kommer en flock av idioter som bär Crocs. (Eller Foppa-tofflor som dubbelidioterna kallar dem.) Jag föraktar mig själv för att jag ens vet att plastklumparna heter Crocs.

No class, no style

Ok, detta är lite lågt, men jag har en hang-up. När man ska gå på toaletten och personen före har lämnat allt snyggt efter sig, handuken hänger där den ska. Det är rent i klosetten. Tvålen ligger fint på sin plats, lite lätt fuktig. Men pappret däremot har värsta slit-avrivet. Som att personen före dig har varit helt desperat efter pappret, och rivit våldsamt och okontrollerat. Gärna att pappret är lite för utdraget och att änden är ihopkramad också, som att det har skett en panik-kamp med rullen.
För egen del brukar jag vika en liten trevlig snibb på toalettpappret, så att det ska bli lite hotellkänsla i min enkla boning. Har jag förresten nämnt att jag är släkt med Magdalena Ribbing?

Dr Feelgood

Jag har en stund undrat över vad som döljer sig bakom reklamen i Mitti parfym & kosmetiks skylt. Smiley, happy therapy står det på stora vita skyltar med svart helvetica, allt illustreras med en klassisk acidsmiley. Och så är det lite flaskor i samma stil med en liknande pip som det brukar sitta på flaskorna som innehåller gift mot obehaglig ohyra. Jag tycker detta verkade VÄLDIGT intressant. Det verkade vara något man skulle spruta på sig. Som doftterapi, fast hardcore.
När jag väl lyckades passa deras nordiska öppetider passade jag på att fråga. Blev väldigt besviken när draken bakom kassan avfärdade Smiley happy therapy som en parfym..som man kanske blev lite glad av. Hon sa något om "välbefinnande". Men jag ville ändå prova. Bad till och med om ett extra sprut på handleden. Luktade som en ganska ordinär ungdomsparfym tror jag. Men det som faktiskt är intressant är att jag var mycket lycklig resten av dagen och kvällen. Vet inte vad jag ska tro. Och jag vet inte om jag skulle kunna uthärda doften dagligen. Den skulle säkert inte funka i längden. Jag skulle kanske bli imun och när jag väl slutar punda Smiley happy therapy blir jag istället gravt deprimerad och olycklig.
Hmm, och sen kanske det var så att jag var lycklig och harmonisk häromdagen för att jag var mysbakis,ledig och det var sol. På deras hemsida står det att läsa att detta är världens första antidepressiva parfym. Och jag vet inte vad jag ska tro. Det enda jag är säker på är att jag tycker tjejen på deras hemsida ser tveksamt sund ut.

In my face

Jag har haft finnar i över 10 år nu, och jag undrar om jag kanske kommer ha det i 10 år till? Till trots är jag verkligen tacksam över att min hy inte har blivit ärrad som Michael Nyqvists. Tur i oturen, that's me. Ibland tänker jag på varför finnarna har blivit mina små störiga följeslagare. Olika teorier dyker ständigt upp. Hade jag haft finnar på kinderna hade jag varit säker på att det hade varit på grund av killar som inte fattat det där med kindpussar. Att man faktiskt inte ska smälla av blöta pussar på ens kinder. Men nu har jag ju bara akne i pannan och på hakan, så den teorin går bort. Kan man förresten komma med i Guinness rekordbok för att haft finnar i en evighet?

Kräv inte er rätt!

Delvis lade jag ner bloggen för att folk i malmö är så sjukt störiga och humorlösa. (Nej jag syftade varken på Sticky eller på Hemköpsbögen.) (Och på tal om bögar, jag älskar killen på nöjesmagasinet (jag hoppas han är bög) som har halvblekta fräsiga jeans med bootcut och blond Tintin-lugg!)
Men till 80 % lade jag ner för att jag numera hänger en hel del i Ystad och bredbandet verkar inte vara sådär utvecklat här. Men hursomhelst, på den här kullerstensgatan är det stockrosor och trätollor med gåsamotiv som är the hot shit, inte www.
Men om ni folks kan gå med på att få lite halvsporadiska rapporter från mitt exotiska liv så är det upp till er. Men kräv fan inte något.